Vilken mor är så stolt över Heffa...

Vilken väg hon har vandrat...

Visst är det förunderligt hur livet tar sig...

Å det är fantastiskt att se henne i valplådan, hon rör sig fortfarande inte hon bara ligger där och tittar på dem och kommer de mot hennes huvud lägger hon tassen om dem och ner med huvudet då stannar de och så sover de så tillsammans...

Älskade Heffa!

Så lik sin mor i mycket och nu även i detta!

Var rädda om er och ta vara på varje dag, njut av varje tillfälle och glöm inte att glädjas med och åt andra... 

KRAM